URSPRUNGLIG ARTIKELPUBLICERARE LAUREA JOURNAL.
TEXT | Kaisla Saastamoinen, Raija Kaljunen, Tarja Laakkonen, Harri Ruoslahti.
Bild av Raija Kaljunen, skapad med hjälp av Adobe Firefly
I Borgå utformas och piloteras en gemensam klimatpartnerskapsmodell som Borgå stad och företag utvecklar tillsammans. Det gemensamma målet är att minska klimatutsläppen i Borgå samt att utveckla klimathållbarheten i små och medelstora företags verksamhet och Borgå stads ledarskap i att lösa klimatfrågor.
Företag och Borgå stad lär sig, skapar och antar ett permanent, konkret och hållbart sätt att minska växthusgasutsläppen. Som ett samarbetssätt mellan Borgå stad och företagen utformas en klimatpartnerskapsmodell, som utvecklas i det 2,5-åriga projektet Co2Jump – Klimatsprång till partnerskap, som startades våren 2023 av Östra Nylands utvecklingsbolag Posintra, Borgå stad och Yrkeshögskolan Laurea. Syftet med denna artikel är att beskriva nuläget från vilket klimatpartnerskapsmodellen börjar byggas.
Partnerskapsmodellen baseras på företagens och stadens behov
För Borgå stad och företagen är klimatpartnerskap en konkret samarbetsform som påskyndar företagens verksamhet och förnyelsen av näringslivet. Utvecklingen av klimatpartnerskapsmodellen erbjuder företagen en gemensam experiment- och inlärningsmiljö. Resultatet blir ett gemenskapligt klimatpartnerskapsnätverk och en verksamhetsmodell som stöder Borgå stads mål för koldioxidneutralitet och företagens energiomställning. Nätverket och verksamhetsmodellen måste alltså möta både företagens och stadens behov.
Utvecklingsarbetet för klimatpartnerskapsmodellen påbörjades hösten 2023. Små och medelstora företag från olika branscher i Borgå som säljer sina produkter eller tjänster till Borgå stad bjöds in att delta. Utvecklingsarbetet för partnerskapsmodellen inleddes med insamling av information och kartläggning av nuläget för företagens och Borgå stads klimathållbarhet. Kartläggningen gjordes genom tematiska intervjuer (Hirsjärvi & Hurme 2008), där åtta företag och upphandlingsexperter från olika sektorer i Borgå stad deltog. I intervjuerna undersöktes nuvarande, redan implementerade åtgärder och initiativ som påverkar klimathållbarheten. Likaså kartlades företagens nätverk av samarbetspartners och företagen tillfrågades om deras preliminära tankar och planer om hur de kan öka klimatvänliga handlingar och lösningar i framtiden. Stadens representanter tillfrågades i sin tur om deras tankar om den kommande klimatpartnerskapsmodellen.
Företagen vill främja klimathållbarhet
Även om företag från olika branscher (bl.a. restaurangbranschen, livsmedelsindustrin, markbyggnad och turism) deltog i intervjuerna, framkom gemensamma teman relaterade till klimathållbarhet i svaren:
- transport och planering av körningar
- användning av olika bränslen
- minskning av vattenförbrukning
- elavtal
Företagen funderade också på hur de tillsammans inom sina branscher kunde göra insamlingen av nuvarande avfallsströmmar som bioavfall, jordmaterial eller rivningsavfall lönsam och utveckla säljbara produkter från dem.
I företagsintervjuerna framkom att även om det ännu inte finns stort tryck från kunder och konsumenter att främja klimathållbarhet, har företagen både förståelse och vilja att göra klimathållbara lösningar. Alla företag som deltog i intervjuerna var medvetna om miljöfrågor och strävar redan nu efter att främja klimathållbarhet till exempel i planeringen av sin verksamhet. Företagen har identifierat många klimathållbarhetsrelaterade frågor som de vill påverka. Många företag har redan gjort flera miljövänliga lösningar i sin verksamhet, men de kan eller hinner inte nödvändigtvis kommunicera om dem.
Enligt företagen överskuggar priset miljökriterierna i offentliga upphandlingar
I företagsintervjuerna diskuterades också offentliga upphandlingar och deras relation till klimathållbarhet. Ur företagens perspektiv framstod offentliga upphandlingar i nuläget till och med som ett hinder för att främja klimathållbarhet. Många företag upplevde att miljövänliga kriterier i offentliga upphandlingar har liten påverkan på upphandlingens slutresultat och att slutresultatet snarare avgörs av lågt pris än miljövänlighet. Genom denna erfarenhet blev två utmaningar synliga:
- kriterierna för offentliga upphandlingar och deras transparens samt kommunikationen om dem
- kostnaderna för att främja klimathållbarhet och hur de faller på enskilda företag.
Företaget måste göra även stora investeringar om man vill främja klimathållbarhet. De intervjuade företagen upplevde att dessa gjorda investeringar inte beaktas i upphandlingar, utan anbudsgivaren med lägre pris vinner upphandlingen. Företagen upplevde att deras klimathållbara investeringar inte är en betydande konkurrensfaktor i offentliga upphandlingar.
I intervjuerna framkom också företagens oro över framtida investeringar och lönsamheten i företagsverksamheten. Många funderade på vilka investeringar som skulle vara förnuftiga att göra just nu, när det ännu inte är känt vilka tekniska lösningar som kommer att vara mainstream i framtiden. Företagen funderade bland annat på om det lönar sig att satsa på till exempel vätgas för tung transportutrustning eller övergå till el. Likaså funderade man på om befintliga lösningar kommer att utvecklas ytterligare eller om något annat bränsle kommer att ersätta dem.
I Borgå främjas klimathållbarhet på många sätt
I intervjuerna med representanter för Borgå stad framkom många klimathållbarhetsrelaterade initiativ och åtgärder genom vilka Borgå utvecklar klimathållbarhet. I staden har man till exempel infört en plattform öppen för alla, “Accelerator för hållbara livsstilar”, där Borgåbor kan lära sig om hållbar vardag och utarbeta en lämplig plan för en hållbar livsstil.
Stadsfullmäktige godkände i december 2023 ett klimat- och miljöprogram för åren 2024–2027. Programmet är i linje med Borgå stads mål för koldioxidneutralitet. Dess åtgärder syftar bland annat till att minska utsläpp, stödja företagens verksamhetsförutsättningar för grön omställning samt öka invånarnas medvetenhet och kompetens i klimat- och miljöfrågor. I programmet betonas stadens år 2023 grundade 10 miljoner euros fond för grön omställning. Dess syfte är att långsiktigt stödja utvecklingen och konkurrenskraften i regionens näringsliv samt säkerställa att små och medelstora företag i Borgå kan dra nytta av de möjligheter som den gröna omställningen medför.
Borgå stad önskar att klimatpartnerskap blir en del av företagssamarbetet
Offentliga upphandlingar lyftes också fram i intervjuerna med representanter för Borgå stad. Särskilt effekterna av klimatvänliga upphandlingar på stadens klimathållbarhet funderade stadens representanter på. Som möjliga utmaningar för klimathållbara upphandlingar nämndes bland annat upphandlingsexperternas begränsade resurser, olika parters varierande uppfattningar om vikten av klimathållbarhet och trycket att använda pris som det tyngsta upphandlingskriteriet.
Gällande det planerade klimatpartnerskapet i Borgå funderade de intervjuade på hur klimatpartnerskapet kopplas till andra projekt inom näringslivet. Partnerskapsmodellen borde inte förbli separat utan bör naturligt integreras som en del av verksamheten mellan staden och företagen. De intervjuade funderade också på vad företagen kunde förbinda sig till genom partnerskapet och hur deras klimatvänlighet skulle mätas. Även förhållandet mellan klimatpartnerskap och offentliga upphandlingar funderade man på, till exempel ur perspektivet av upphandlingslagens ramvillkor: kan klimatpartnerskap läggas till som ett kriterium för offentliga upphandlingar, och om så görs, hur säkerställs en rättvis behandling av anbudsgivare?
Slutsatser
Företagen och Borgå stad har redan på sina håll främjat klimathållbarhet på många sätt, men kartläggningen av nuläget lyfte också fram utmaningar och utvecklingsbehov. Utvecklingsbehoven gällde särskilt hur klimathållbarhetskriterier beaktas i offentliga upphandlingar och hur man kommunicerar om dem. För företagens del fanns det också utvecklingsbehov i kommunikationen om klimathållbarhet.
En särskild utmaning och utvecklingsområde var frågan om kostnaderna för att främja klimathållbarhet samt vem som ansvarar för de ökade kostnaderna. Ur företagens perspektiv faller kostnaderna för att främja klimathållbarhet i nuläget till stor del på enskilda företag, men bör dessa extra kostnader betalas av ett enskilt företag för att företaget skulle kunna hjälpa staden, kommunen, Finland eller världen att uppnå en bättre framtid? Å andra sidan, är det också orättvist om endast en enskild kommun deltar i att täcka extra kostnader genom offentliga upphandlingar? Vilka parter hör kostnaderna för att främja klimathållbarhet till, eller agerar man så att den som bryr sig om saken betalar – och om man inte betalar, så främjas inte saken?
Vid utvecklingen av Borgås klimatpartnerskapsmodell beaktas dessutom faktorer som identifierats som väsentliga i andra nationella och internationella klimatpartnerskapsmodeller, såsom nyttan företagen får av partnerskapet, nätverkets aktivitet samt nätverkets kontinuitet och uppföljning av de uppsatta klimatmålen. För att partnerskapsmodellen ska lyckas är det viktigt att modellen kopplas till befintliga koncept och projekt som främjar klimathållbarhet.
Vårt varma tack till hela Co2Jump-projektteamet för förslag och diskussioner under artikelns förberedelse- och skrivfaser.
Information om Co2Jump-projektet
Genom Co2Jump-projektet främjar Borgå stad både näringslivets och stadens mål relaterade till grön omställning. Projektet och den omfattande företagsutveckling som görs inom dess ramar leds av utvecklingsbolaget Posintra. Yrkeshögskolan Laurea stöder samskapandet genom att bidra med expertis inom tjänstedesign och utvärdering samt verktyget Circular Economy Laurea Living Labs (CELLL), som vägleder det flerstegiga workshoparbetet och skapandet av delad förståelse i projektet. Målet är att projektets målföretag var och en skapar en koldioxidkarta samt identifierar och implementerar lösningar som främjar utsläppsminskningar. För att stödja energiomställningen är det också möjligt att skaffa separat finansiering med stöd av utvecklingsbolaget Posintra. Projektet startade våren 2023 och avslutas hösten 2025. Huvudfinansiär är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och projektets totala budget är cirka 483 000 euro.
I Östra Nylands utvecklingsbolag Posintra har företagsutvecklarna Peter Backman, Anna Pyyhtiä och Christina Sani arbetat med utvecklingen av Co2Jump-projektet. Från Borgå stad deltar hållbarhetsutvecklingsexpert Sanna Päivärinta i projektet. Från Yrkeshögskolan Laurea deltar Kaisla Saastamoinen, Raija Kaljunen och Tarja Laakkonen i projektet.
Projektsidor: www.co2jump.fi
Klimatåtgärdernas Borgå: Klimatåtgärdernas Borgå – Borgå
Källor
- Hirsjärvi, S., & Hurme, H. 2008. Forskningsintervju: Teorierna och praktiken för temaintervju. Gaudeamus Helsinki University Press.
- Borgå. 2024. Klimatåtgärdernas Borgå
- Borgå. 2024. Klimat- och miljöprogram.
